Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Marie Demker

Marie Demker

Professor

Statsvetenskapliga
institutionen
Telefon
031-786 12 42
E-post
marie.demker@gu.se
Fax
031-786 45 99
Besöksadress
Sprängkullsgatan 19
41123 Göteborg
Postadress
Box 711
40530 Göteborg

Om Marie Demker

Professor i Statsvetenskap

Min forskning har under de senaste trettio åren rört sig i spänningsfältet mellan politiska idéer, politisk filosofi och politisk historia. Intresset har fokuserats kring frågor om samhällsförändring, demokrati och internationell politik. Forskningsfrågorna har t ex handlat om europeiska partisystem, ideologisk förändring, avkolonisering och migration.

Jag är författare eller redaktör till ett tjugotal vetenskapliga böcker och närmare 150 artiklar, bokkapitel, forskningsrapporter och konferensbidrag. Därutöver har jag publicerat över 200 debattartiklar, krönikor och kulturartiklar i dagspress samt drygt 50 recensioner av vetenskaplig litteratur.

Efter att ha varit dekan för Humanistiskt fakultet i sex år har jag återvänt till Statsvetenskapliga institutionen och ägnar mig just nu åt forskning kring religion och politik men arbetar också med en bok om den franske politikern Pierre Mendès-France (utkommer 2025 på Daidalos). Mendès-France var under hela sitt politiskt aktiva liv, från 1920-tal till sin död 1982, motståndare till auktoritära idéer och repressiva regimer. Han var minister, motståndsman, fransk diplomat, premiärminister, partiledare och författare till flera böcker om politik och samhälle. Hur lyckades han bibehålla sin konsekventa hållning trots sin framskjutna position och Frankrikes turbulenta 1900-talshistoria? Vilka var motiven för hans motstånd?

En av mina mest citerade artiklar behandlar förklaringar till arbetarklassens politiska sympatier för Sverigedemokraterna (tillsammans med Maria Oskarson). En annan artikel visar hur migrationspolitiska ställningstaganden har förändrat det svenska partisystemet (tillsammans med Pontus Odmalm). Min senaste artikel diskuterar religionsfrihet och invandring i Sverige, frågor som politiserats under senare år, och visar hur ambivalent den svenska opinionen är till frågan om religionsfrihet.

Sommaren 2022 publicerades monografin "Party realignment in Western Europe" (Edward Elgar) som jag är en av medförfattarna till. Boken är ett resultat av det Vetenskapsrådsfinansierade forskningsprojektet "Minskad konflikt och polarisering i västeuropeiska partisystem?" som letts av professor Magnus Hagevi, Linnéuniversitetet.

I december 2019 utkom antologin "Nordic Party Members. Linkages in troubled times" (Rowman&Littlefield/ECPR) för vilken jag är redaktör tillsammans med Knut Heidar och Karina Kosiara-Pedersen, som utgör en unik jämförelse mellan partiorganisationernas och partimedlemmarnas roll i de nordiska demokratierna. I ett flerårigt forskningssamarbete har ett tiotal forskare från hela Norden deltagit i genomförandet av såväl datainsamling, analys som skrivande.

Jag har sedan 1980-talets slut regelbundet medverkat i SOM-institutets vid Göteborgs universitet verksamhet och där varit aktiv och särskilt delaktig i att bygga upp de datamängder och analyser som berör svensk opinion avseende migrations- och flyktingfrågor. Min senaste SOM-publikation (SOM 2022) återfinns här.

Mellan 2005 och 2011 publicerade jag tillsammans med Ulf Bjereld en boktrilogi vars avsikt var att förstå och förklara den samhällsförändring som de västliga länderna genomgick efter 1968. Böckerna var "I Vattumannens tid (2005), "Kampen om kunskapen (2008) samt "Den nödvändiga politiken" (2011). Vår tes var att individualisering och globalisering stöpte om inte bara det svenska samhällets politiska förutsättningar utan också andra västliga samhällen genom förändrade auktoritetsförhållanden, kommunikationsteknologins möjligheter och framväxten av kunskapsbaserade konflikter. Den första boken i serien återpublicerades som pocketbok under 2018 under nytt namn "1968: När allt började" och med ett helt nyskrivet inledningskapitel.

Jag har under hela min aktiva tid som universitetslärare medverkat i och själv publicerat en mängd läroböcker. Under 2018 utkom den fjärde reviderade upplagan av ”Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen” (tillsammans med Ulf Bjereld och Jonas Hinnfors). Bland andra läroböcker kan nämnas min medverkan i ”Sverige i världen” (4:e uppl. 2022 red. Brommesson och Ekengren) samt ”Partier och partisystem” (2:a uppl. 2019 red. Hagevi). I aprilt 2023 utkom boken "Att kommunicera vetenskap" som jag skrivit tillsammans med professor Bengt Johansson. Boken riktar sig till alla som vill öka samverkanspotentialen och forskningskommunikationen och den kan användas på kurser och seminarier för både doktorander och akademiska ledare.

Under sex år, från 1/1 2017 till och den 31/12 2022, var jag dekan för Humanistisk fakultet vid Göteborgs universitet. Under fyra och ett halvt år, från den 1/7 2012 till den 31/12 2016, var jag dessförinnan prodekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten med särskilt ansvar för strategiska frågor kring forskning och utbildning på forskarnivå.

Jag har haft ett antal andra lednings- och förtroendeuppdrag inom akademin. Jag har bland annat varit extern ledamot av Örebro universitets styrelse, lärarrepresentant i Göteborgs universitets styrelse, ledamot av Teologiska Högskolans styrelse, ledamot av Göteborgs symfonikers styrelse, ledamot av samtidshistoriska institutets (Södertörns högskola) vetenskapliga råd samt ledamot av Vetenskapsrådets ämnesråd för Humaniora och samhällsvetenskap. I den egenskapen var jag också ordförande för beredningen av alla forskningsansökningar inom statsvetenskap samt journalistik och masskommunikation under åren 1999-2006. Under 1993-1999 var jag ledamot av styrelsen för - och vice ordförande (1996-99) - Nordic International Studies Association (NISA). Jag har också medverkat som expert i statliga utredningar. Sedan 2015 är jag invald som arbetande ledamot i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (KVVS).

Av övriga vetenskapliga meriter kan nämnas att jag har handlett elva doktorander till doktorsexamen och två till licentiatexamen, varit opponent fyra gånger, extern granskare på slutseminarium tre gånger och suttit i mer än 20 olika betygsnämnder. Mina sakkunniguppdrag för anställningar och befordran överstiger 20. Jag var under flera år extern sensor och utvärderare av kandidatprogrammet i Sammenliknende Politikk på Bergens universitet, har utvärderat norsk statsvetenskap för Norska Forskningsrådets räkning samt varit huvudsökande för fem större genomförda forskningsprojekt (inklusive ett doktorandprojekt), ansvarig för ett post-doktor-projekt samt medsökande för sex större genomförda forskningsprojekt. Jag har regelbundet uppdrag som reviewer för internationella artiklar och projektansökningar.

***

Min ämnesbakgrund är en journalistexamen från dåvarande Journalisthögskolan i Göteborg, en kandidatexamen i statsvetenskap (inkluderande historia och filosofi) samt en magisterexamen i teoretisk filosofi.

Jag har haft anställningar som journalist på Tidningarnas Telegrambyrå, Göteborgs-Tidningen och Skaraborgs Läns Tidning men också tidigare som korrekturläsare och teknisk redaktör på Aftonbladet och annonsbyrån Annons-Krantz AB. Jag har också varit anställd vid journalarkiv samt varit avdelningssekreterare och läkarsekretare på enheter för urologi, röntgen, klinisk näringslära, gastro-enterologi samt njurtransplantation på Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg.

Jag har också genomgått grundläggande utbildning som underrättelsebiträde inom Svenska Lottakåren (Flygvapnet/Und).

Jag deltar ofta i samhällsdebatten genom föredrag, poddar, debatter, samtal och arbetsgrupper mot bakgrund av mina forskningsområden, samt medverkar i ett flertal medier för analys och kommentar till aktuella samhällsfrågor.

På fritiden skriver jag också deckare tillsammans med min kollega och make Ulf Bjereld. Om dem kan du läsa här och här.