Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

RJ beviljar statsvetare närmare 15 miljoner kronor

Nyhet: 2019-05-29

Den 28 maj beviljade Riksbankens Jubileumsfond (RJ) forskare medel inom humaniora och samhällsvetenskap för satsningarna Mixade metoder och RJ Sabbatical.

Med Mixade metoder vill RJ stödja forskare som utvecklar eller tillämpar nyskapande metoder. Satsningen syftar till att förbättra forskarnas möjligheter att bedöma och utnyttja de nya typer av data och metoder som digitaliseringen medför. Med RJ Sabbatical vill Jubileumsfonden göra det möjligt för lektorer och professorer inom humaniora och samhällsvetenskap att avsluta långt kommen forskning och för att skriva synteser.

Projekt inom statsvetenskap som fått pengar

Nya metoder för att analysera vilka löften partier ger till väljare i valkampanjer

För att den representativa demokratin ska fungera effektivt måste politiska partier erbjuda väljare tydliga alternativ i valkampanjer. I takt med att partiernas kommunikation med väljare blivit fragmenterad och riktad mot specifika grupper har det också blivit svårare att hålla reda på vad partierna lovar. Kvaliteten på den politiska representationen utmanas när ”tydliga besked” ges i olika sammanhang och till olika människor. Följden blir också att etablerade forskningsmetoder för att studera vallöften utmanas.

Syftet med projektet är att utveckla nya metoder för att studera partiernas löften i moderna valkampanjer. Projektet kommer att skapa forskningsverktyg baserade på maskininlärning och språkbearbetning via artificiell intelligens (AI) och integrera dessa med befintliga kvalitativa metoder. AI-verktygen kommer att göra det möjligt för forskare att undersöka partiers vallöften i stora mängder text och tal och därmed också bidra till att skapa relevanta metoder för forskning om text och tal.

Projektet kommer att vara användbart för väljare eftersom det klargör vilka löften partierna faktiskt ger.

Sökande: Elin Naurin, docent i statsvetenskap.
Beviljade medel: 12 miljoner kronor, i satsningen Mixade metoder.

Demokrati, korruption och ojämlikhet- syntetisering och färdkarta för forskning kring institutioners kvalitet

Monika Bauhrs forskning syftar till att förstå orsakerna till sociala, politiska och ekonomiska ojämlikheter samt hur ojämlikhet kan motverkas. Hon intresserar sig särskilt för hur transparens och olika former av korruption påverkar politiska drivkrafter för omfördelning, genom analyser av bland annat allmänhetens stöd för utvecklingsbistånd, handel med utsläppsrätter, räddningspaket inom EU och tillgång till offentlig service.

Forskning om korruptionens effekter och orsaker har länge i huvudsak använt aggregerade mått som mäter hur mycket korruption det finns i ett visst land. Monika Bauhrs forskning visar att olika typer av korruption kan ha radikalt olika effekter på politisk mobilisering och drivkrafter för ekonomisk omfördelning. Hon har beviljats forskningsmedel för att syntetisera och fördjupa sin forskningsagenda i syfte att dra generella slutsatser kring hur institutionell kvalitet påverkar ojämlikhet samt för sitt redaktörskap för en bok som är planerad med Oxford University Press, The Oxford Handbook of Quality of Government.

Sökande: Monika Bauhr, docent i statsvetenskap.
Beviljade medel: 1,5 miljoner kronor i satsningen RJ Sabbatical.

Den välfungerande staten. Om politikens möjlighet att öka kvinnors självbestämmande

Forskning från flera olika områden visar att kvinnor generellt sett är mer oroliga än män. Detta gäller i synnerhet oro som rör risker och hot mot samhället i stort, såsom terrorism, miljöförstöring och ökade ojämlikheter. Varför denna könsskillnad finns är dock fortfarande oklart. Feministiska forskare tenderar att betona betydelsen av socialiseringsprocesser; att flickor, redan som barn, lär sig att vara på sin vakt och införliva oro som en ”kvinnlig” egenskap.

Syftet med denna bok är att ge ett annat svar på frågan om varför det finns könsskillnader i oro som rör risker och hot mot samhället i stort. Lena Wängnerud menar är att vi måste flytta fokus från socialiseringsprocesser och istället analysera statens roll för jämställdhet. Sammanfattningsvis visar analyserna i boken att kvinnor bryr sig mer om utvecklingen i samhället som helhet eftersom de, mer än män, är beroende av välfungerande samhällsinstitutioner för sina möjligheter till självbestämmande. Således bör kvinnors större oro angående utvecklingen i samhället tolkas som en känslomässig reaktion på tendenser som potentiellt hotar deras intressen. Boken syntetiserar tre forskningsområden: forskning om politikens roll för människors vardagliga villkor, korruptionens skadliga effekter och betydelsen av känslor i opinionsbildningsprocesser.

Sökande: Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap.
Beviljade medel: 1,3 miljoner kronor i satsningen RJ Sabbatical.
 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2019-02-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?