Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lottning skulle ge större åsiktsrepresentation i riksdagen än valresultatet

Nyhet: 2018-10-26

 

Svenska riksdagsledamöter står ideologiskt nära sina väljare i flertalet frågor på den klassiska vänster-högerskalan. Men när det gäller konkreta politiska sakfrågor är åsiktsrepresentationen klart sämre än den skulle vara om riksdagsledamöterna lottades fram. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

En viktig förutsättning för en fungerande demokrati är att valda politiker har liknande åsikter som de medborgare de representerar. Det finns dock ingen enkel definition av vad som är hög respektive låg åsiktsrepresentation. Helt klart är att noll överensstämmelse mellan politiker och väljare är ett problem för den representativa demokratin.

– Den totala motsatsen med en hundraprocentig samsyn, kan också vara problematisk. En viss åsiktsskillnad är nämligen funktionell i det demokratiska systemet. I vissa frågor går väljarna före och leder opinionen och i andra är det politikerna som leder väljarna, säger Sören Holmberg, seniorprofessor i statsvetenskap.

Större åsiktsskillnader än likheter

Sören Holmberg har efter valet 2014 undersökt i vilken utsträckning riksdagsledamöter och väljare tycker lika i 21 olika sakfrågor. Frågeformuleringarna var identiska i såväl Riksdagsundersökningen, som besvaras av riksdagsledamöter, som Valundersökningen och SOM-undersökningen 2014, som besvaras av väljare.

I undersökningen testades också hur åsiktöverensstämmelsen skulle bli om riksdagsledamöterna inte valdes utan lottades fram.

– Den genomsnittliga åsiktsskillnaden på 13 procentenheter mellan ledamöter och väljare som vi ser i de 21 undersökta sakfrågorna 2014 hade varit ett statistiskt osannolikt resultat om ledamöterna hade valts med lottens hjälp. Ett slumpmässigt urval av 349 ledamöter skulle i princip alltid ge upphov till en mindre åsiktsskillnad, säger Sören Holmberg.

De representativa processerna med politiska val, kandidatnomineringar, opinionsbildning och åsiktsröstning åstadkommer alltså en riksdag som är mindre representativ för väljarna än vad ett lotteriförfarande skulle göra. Den slutsatsen understryks av att de flesta undersökta sakfrågorna mellan 1998 och 2014 uppvisar åsiktsskillnader på tio procentenheter eller mer.

Sakfrågor med störst oenighet

I undersökningen av valet 2014 är det främst i nyare sakfrågor och i frågor med en lägre grad av debatt och politisering som riksdagsledamöter och väljare tycker olika.

– Störst oenighet ser vi i frågan om sextimmarsarbetsdag, där riksdagsledamöter är klart mer negativa än medborgarna. Det är också stora skillnader i vad ledamöterna och väljarna tycker i frågan om republik, om flyktingmottagandet, om vinster i välfärden och om hårdare fängelsestraff, säger Sören Holmberg.

Ideologiskt nära varandra

Sören Holmberg har också undersökt var väljare och valda står i klassiska vänster-högerfrågor som exempelvis den offentliga sektorns storlek, relationen mellan stat och näringsliv, skatternas nivå, social och ekonomisk jämlikhet samt välfärdssystemets utformning. Här är likheterna mellan ledamöter och väljare betydligt större.

– I alla undersökningar är riksdagens genomsnittliga vänster-högerposition mycket lik väljarkårens. Det ger ett gott betyg åt svensk representativ demokrati, säger Sören Holmberg.

 

FAKTA
Studien har publicerats i den nya forskarantologin Folkets främsta företrädare. Redaktör är David Karlsson på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. 
Länk till Folkets främsta företrädare.

Kontakt:
Sören Holmberg befinner sig fram till den 9 november 2018 i USA, men nås på e-post: soren.holmberg@pol.gu.se eller mobil: 070–640 4944. Vid telefonkontakt, vänligen ha tidsskillnaden på minus 6 timmar i åtanke.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 




 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2013-12-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?