Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hallå där Love Stjernqvist...

Nyhet: 2018-03-27

 ... statsvetarstudent vars kandidatuppsats fått medial uppmärksamhet i Blekinge Läns Tidning!

Vad handlar din uppsats om?
– Min uppsats handlar om proteströster. Jag har intervjuat människor på en liten landsbygdsort om hur de resonerar kring att bo nära en eventuell anläggning för slutförvar av radioaktivt avfall, och på vilket sätt en ekonomisk kompensation skulle påverka deras inställning till ett sådant byggprojekt. Jag har utgått från något som kallas "not-in-my-backyard-syndromet", eller kort och gott NIMBY. NIMBY brukar uppstå vid i stort sett alla samhällsbyggnadsprojekt.

Hur kommer det sig att du valde att skriva om det?
– NIMBY har studerats i stor utsträckning tidigare, men forskningsfältet saknade ett kvalitativt perspektiv. Jag ville bidra med en aspekt som jag hoppades skulle väcka intresse hos människor både innanför och utanför akademin. Utgångspunkten var att diskussionen kring förvaring av radioaktivt avfall är så känsloladdad att den skulle väcka intressanta attityder hos människor.

Vilka slutsatser kom du fram till?
– Jag kom fram till flera intressanta slutsatser, som jag tycker är värda att reflektera över. För det första visade det sig att de som inte ville ta emot en ekonomisk kompensation var fullt övertygade om att deras ståndpunkt var unik, att alla andra skulle acceptera kompensationen. Många svarade likadant: att deras moraliska standard var högre än de flestas. Det är tänkvärt att många antar att de skiljer sig från mängden, men i själva verket resonerar lika.

– För det andra framgick det tydligt att synen på forskningssamfundet var den största skiljelinjen mellan de som kunde tänka sig att bo nära en slutförvarsplats för radioaktivt avfall och de som var kritiska till det föreslagna byggprojektet. De som uppvisade NIMBY-syndromet uttryckte ett rentav aggressivt misstroende mot hela forskningssamfundet. Forskare framställdes som inkompetenta, lögnaktiga och korrupta. Personerna som istället var positiva till förslaget visade istället ett stort förtroende för att forskare vet vad de gör.

– Som ett tillägg tycker jag att det är lustigt att lyfta fram hur människor svarade på frågan ”om inte här, var?”. De som kunde tänka sig att bo nära anläggningen menade att avfallet borde kunna förvaras var som helst i landet, så länge som det hanteras väl. Samtliga som inte ville bo nära anläggningen ansåg istället att avfallet borde förvaras i Norrland.

Varför är det viktigt att uppmärksamma sådana frågor ur ett statsvetenskapligt perspektiv?
– Jag ser på NIMBY som ett typiskt demokratiskt dilemma. Ett utbrett samhällsbehov krockar med några få individers önskan. Samhället behöver vindkraftverk, fängelser och soptippar, men få vill bo nära just sådana typer av anläggningar. Det är naturligtvis viktigt att lyssna på proteströster för att förstå vad kritiken grundar sig i.

– När det gäller fallet om radioaktivt avfall finns det dessutom ett brinnande behov av att hitta en förvaringsplats i Sverige. Lokala protester har satt stopp för alla tidigare försök, vilket öppnar upp för möjligheten att införa någon slags kompensationsmekanism för att övertyga de kritiska rösterna. Om alternativet att erbjuda ekonomisk kompensation skulle bli verklighet så lär människor rimligtvis uppvisa liknande attityder som de jag fann i min studie.

Hur kändes det att få din uppsats uppmärksammad i media?
– Det var roligt! Jag hoppas att det åtminstone var någon som förstod budskapet jag ville förmedla: att vi inte är så olika varandra trots allt. Många tror sig "vara lite bättre ” än andra, och det kanske är dags att vi börjar lyssna på varandra för att förstå att vår egen moraliska standard inte är högre än andra människors.

 

Länkar till mer att läsa
Blekinge Läns Tidning uppmärksammade Loves uppsats torsdagen den 15 mars. Länk till låst artikel, http://www.blt.se/olofstrom/han-undersokte-fragan-om-karnbransle-i-blekinge/.

Är du intresserad av att läsa Loves uppsats? Ladda ner den från Gupea. What happens to the NIMBY syndrome when we bring money to the table? A qualitative perspective on attitudes towards local nuclear waste repository, https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/55246.

 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2013-12-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?