Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hallå där, Henrik Ekengren Oscarsson

Nyhet: 2018-08-20

... professor i statsvetenskap och föreståndare för svenska Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet, som kommer att ge oss senaste nytt från riksdagsvalet i SVT:s valvaka den 9 september.

På Valforskningsprogrammet genomför ni just nu 2018 års nationella valundersökning - berätta, vad är det?
– Valundersökningen 2018 är den 28:e nationella väljarstudien som genomförs i Sverige. Vi använder den för att fortsätta beskriva och förklara politisk förändring genom studier av varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Studien är i fält till början av november. Den data som genereras av undersökningen kommer att användas av många forskargrupper och analyseras i åratal framöver.

Hur väl brukar det som svenskarna tycker och tänker i opinionsmätningarna inför ett val stämma överens med själva valresultatet? Brukar du bli väldigt överraskad?
– Nej, våra opinionsmätningar är mycket träffsäkra så några stora överraskningar brukar det inte bli. Men även små förskjutningar kan spela stor roll för partier som ligger nära fyra procent. Och i de senaste valen har det varit svårt att uppskatta Sverigedemokraternas stöd i opinionen jämfört med hur människor sedan röstar.

Valforskningsprogrammet har genomfört valundersökningar sedan 1956. Hur står det till med demokratin just nu, ser du någon märkbar förändring över tid?
– Dagens väljare har inte någon varm känsla i bröstet för något specifikt parti. Problemet är att vi inte utvecklar några känslomässiga band till några kandidater. På sikt blir relationerna mellan partier/kandidater och väljare försvagade. Det finns förstås både positiva och negativa konsekvenser av denna utveckling. De positiva är att allt fler väljare självständigt och oberoende av partierna kan ta ställning i enskilda politiska frågor. De negativa konsekvenserna är att partiernas möjligheter att bygga upp mer långsiktiga förtroendeband till sina väljare minskar och deras möjligheter att agera opinionsledande blir svagare.

Vilken valfråga är viktigast för väljarna 2018?
– För första gången kommer områden som migration och lag och ordning vara bland de viktigaste valfrågorna i ett svenskt riksdagsval, samtidigt som klassiska områden som sysselsättning och ekonomi lyser med sin frånvaro. Det ger en ovanlig mix av frågor på valrörelseagendan.

Hur skiljer sig årets valkampanj jämfört med tidigare år?
– För varje ny valrörelse är det en helt ny värld när det gäller politisk kommunikation. Jämfört med för fyra år sedan ger medielandskapet, kommunikationsplattformarna och tekniken helt nya förutsättningar för det demokratiska samtalet.

Hur ser valdeltagandet ut? Vilka är bäst och sämst på att rösta i Sverige?
– Det är välbärgade, högutbildade tjänstemän som bor på platser där många andra röstar som är de flitigaste besökarna vid valurnorna. Omvänt tenderar valdeltagandet att vara lågt på platser där det bor många svagt socialt integrerade människor. Men motivation slår klass: Intresse, engagemang och kunskap är också kännetecknande för grupper som går och röstar. En nyckelförklaring till deltagande är att man har människor i sin omgivning - släktingar, barn, vänner, arbetskamrater, partner - som påminner om vikten av att rösta.

Och slutligen: Hur orolig behöver väljarna vara över att ett annat land ska försöka, och kanske lyckas, påverka utfallet av det svenska valet?
– Det är väldigt svårt att bedöma. Men vi kan alla hjälpa till att undvika detta genom att vara vaksamma och inte dela information som vi inte känner oss säkra på är äkta vara eller har oklart ursprung. Om man tar sig lite tid att fundera och inte är för snabb på knapparna eller alltför kär i lättvunna gillanden, så fixar vi det.

 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2013-12-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?