Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Forskningsmedel från RJ

Nyhet: 2019-10-21

Den 17 oktober 2019 beslutade Riksbankens Jubileumsfond (RJ) om vilka projekt som får forskningsmedel. Två projekt vid Statsvetenskapliga institutionen beviljades pengar.

Nya roller i en hotfull värld? Hur liberala småstaters utrikespolitik förändras i en ny säkerhetsmiljö

Douglas Brommesson, Lund universitet och Ann-Marie Ekengren, Göteborgs universitet,
SEK 5 168 000 00

När den internationella politiken präglas av en tilltagande nivå av konfrontation och ett ifrågasättande av den liberala världsordningen ställs liberala småstater inför en utmaning att balansera sina normativa liberala ideal mot behovet av militär säkerhet. Detta är en utmaning som kan leda till rollkonflikter. I det här projektet fokuserar vi på rollkonflikter i de fem nordiska staterna, stater vi betraktar som typiska liberala småstater utmanade av de pågående förändringarna i den internationella ordningen. Vi närmar oss de potentiella rollkonflikterna på två olika sätt. För det första beskriver vi hur de utrikespolitiska rollerna har utvecklats i en ny säkerhetspolitisk miljö under det senaste decenniet. För det andra förklarar vi hur de nordiska staterna balanserar mellan olika, och potentiellt oförenliga roller, både i relation till övergripande systemförändring och inhemsk opposition. Vi söker att uppnå dessa syften genom elitintervjuer, dokumentanalys av utrikespolitiska deklarationer och linjetal av framträdande politiker. För att nå det andra syftet använder vi oss mer specifikt av processpårning för att kunna förklara om och när ifrågasättandet av en roll också har lett till rollförändring. Genom dessa steg kan vi nå ny och viktig kunskap om hur systemförändringar i den internationella ordningen utmanar staters existerande utrikespolitiska roller och nödvändiggör en omvärdering av rollernas positioner och ytterst av de nordiska ländernas hela utrikespolitik.

Från vedergällning till förlåtelse: att stärka varaktig fred i samhällen som genomlevt konflikt

Kristen Kao, SEK 3 141 000

Våldsamma konflikter inom ett samhälle underminerar kraftigt statens legitimitet. Statens institutioner blir oförmögna att upprätthålla säkerhet; den sociala tilliten bland medborgarna minskar; och icke-statliga aktörer utnyttjar det maktvakuum som uppstår. När konflikten är över, måste staten återupprätta sin roll som legitim domare i de processer där personer som samarbetat med rebellgrupper ställs till svars. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till subnationell variation i drivkrafterna bakom förlåtelse och försoning med de som samarbetat med rebellgrupper. Om inte detta görs riskerar staten att genom rättsprocesserna skapa missnöje i vissa grupper och därmed öka risken för förnyat stöd för rebellgrupper och nya konflikter. Det här projektet utvecklar och prövar ett nytt teoretiskt ramverk som kombinerar statsvetenskapliga teorier om legitimitet med psykologiska teorier om förlåtelse, upplevd (o)rättvisa samt hämndbegär. Det teoretiska ramverket prövas genom djupintervjuer, fokusgrupper samt tre stora enkätundersökningar inklusive surveyexperiment (N=3,600) i Irak, ett land som genomlidit en rad inbördes konflikter som kulminerat i den senaste tidens konfrontation med ISIS. Projektet använder innovativa metoder för att studera drivkrafter bakom såväl våldsam ovilja mot staten som försoning på subnationell nivå. Denna information kan stödja policyaktörer i utvecklandet av strategier för att uppnå försoning, återupprättad legitimitet för staten, samt hållbar fred.

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2019-02-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?