Lägre acceptans för miljöskatter i länder med hög korruption och dysfunktionellt styre
Kvalitén på samhällets institutioner påverkar inte bara vilken service invånarna får. Den kan också vara avgörande för hur acceptansen för olika politiska styrmedel ser ut. Forskning från Göteborgs universitet visar att människor i länder med dåligt fungerande institutioner är mindre villiga att stödja miljöskatter, trots att de har gröna värderingar och är positiva till statlig styrning.
Offentliga tjänster som vård, utbildning och rättsväsende är ofta den mest direkta formen av kontakt som människor har med staten. Kvalitén på dessa tjänster är därför avgörande för om folk har förtroende för offentliga institutioner och för demokratin i största allmänhet.
Quality of Government (QoG), eller samhällsstyrningens kvalitet, är ett mått på effektivitet, rättvisa och korruption i ett lands offentliga institutioner. Nu har statsvetare undersökt om graden av QoG i ett land spelar någon roll för vad människor tycker om klimatpolitiska åtgärder i form av miljöskatter.
Gröna värderingar inte tillräckligt
Undersökningen baseras på data från två internationella enkäter som 39 486 personer i 30 länder besvarat. Frågorna handlar om vad personerna har för miljömässiga och ideologiska värderingar, om de har tillit till andra människor, och till sitt lands offentliga institutioner.
– Människor som lever i länder med låga nivåer av QoG, där statsapparaten fungerar dåligt på grund av till exempel utbredd korruption, är mindre villiga att stödja miljöskatter trots att de oroar sig för miljön. Det motsatta gäller för människor som lever i länder med hög grad av QoG, där är acceptansen för miljöskatter större, säger Dragana Davidovic, doktorand i statsvetenskap.
En fråga om tillit
Tidigare forskning visar att människor som ideologiskt identifierar sig som mer till vänster på den politiska höger-vänsterskalan och som i större utsträckning accepterar styrning från staten, är mer positiva till att stödja miljöskatter än andra. Den nya studien visar att detta inte gäller i samhällen med dåligt fungerande institutioner.
– Våra resultat visar att stater borde fokusera mindre på att försöka förändra människors värderingar, och istället fokusera mer på att skapa samhälleliga institutioner av hög kvalitet. Det handlar om att skapa tillit så att människors värderingar faktiskt genererar stöd för klimatpolitiska åtgärder i form av miljöskatter, säger Dragana Davidovic.
Mer information: Dragana Davidovic, Niklas Harring & Sverker C. Jagers (2019). The contingent effects of environmental concern and ideology: institutional context and people’s willingness to pay environmental taxes, Environmental Politics, 1-23.
Kontakt: Dragana Davidovic, telefon: 076-245 98 01, e-post: dragana.davidovic@gu.se
Bild: På bilden ses en man sopa en bakgata i Rom, Italien. Forskning från QoG-institutet vid Göteborgs universitet visar att de mellersta och södra delarna av Italien är några av de mest korrupta områdena i Europa. Foto: Lars Andersson
