Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ingen demokrati utan kvinnors rättigheter

Nyhet: 2017-04-11

Att den arabiska våren misslyckades och endast Tunisien lyckades landa i någon form av demokratiskt styrelseskick kan delvis förklaras med bristen på kvinnors rättigheter. Det visar tvärvetenskaplig forskning vid Göteborgs universitet.

En ny studie som nyligen publicerades i ”European Journal of Political Research” belyser betydelsen av kvinnors rättigheter i demokratiseringsprocesser. Studien bygger på data från V-Dem-institutet (V-Dem), ett forskningsinstitut som drivs av Göteborgs universitet och Notre Dame University i USA. Datan inkluderar graden av demokrati i 177 länder mellan åren 1900 och 2012.

Studien pekar på att demokratisk utveckling efterhand förutsätter allt fler politiska och sociala rättigheter för kvinnor, och att det krävs ett visst mått av sådana rättigheter för att länder ska bli helt demokratiska. Något som illustreras av länderna som ingick i den arabiska våren, där misslyckandet att främja kvinnors rättigheter tydligt försvårade försök till demokratisk utveckling i området.

Bild på Staffan Lindberg− Resultatet är viktigt eftersom det visar att demokratisk utveckling inte är könsblind. Länder som går från att vara auktoritära regimer behöver kvinnor för att utveckla fungerande demokratiska regeringar, säger Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för V-Dem.

Karakteristiskt mönster

Studien visar på ett genomgående mönster för alla framgångrika demokratiseringsprocesser. I länder där det lyckats kan forskarna se att medborgerliga rättigheter, det vill säga rätten att äga egendom, yttrandefrihet och rörelsefrihet, liksom frihet från tvångsarbete - för både män och kvinnor – låg på en hög nivå innan konstitutionella rättigheter implementerades. Detta kan observeras i nästan alla de 177 länder som undersökts.

− Våra resultat visar tydligt på vikten av kvinnors medborgerliga rättigheter eftersom det gör auktoritärt förtryck kostsammare och gör det möjligt för kvinnor att organisera sig i demokratiska rörelser. Utan grundläggande rättigheter för kvinnor har inget land lyckats bli helt demokratiskt, säger Yi-ting Wang, forskare på V-Dem och artikelns huvudförfattare.

Det enda land som skiljer sig från de andra i sammanhanget är Tunisien, vars progressiva president Habib Bourguiba lagstiftade om rättigheter för kvinnor redan när landet blev självständigt på 1950-talet. Det är därför det enda land som lyckades med sin demokratiseringsprocess under den arabiska våren.

Inspirerade av evolutionsbiologi

Forskargruppen använde sig av metoder från evolutionsbiologi på ett tidigare oprövat sätt inom statsvetenskapen.

− Vi tror starkt på metoder som inspirerats av naturvetenskapen, och att tvärvetenskapliga strategier som denna kommer att hjälpa oss statsvetare att förstå demokratiska övergångar och andra fenomen bättre i framtiden, säger Staffan Lindberg, professor vid V-Deminstitutet.

 

Kontakt: Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tel. 031-786 1226, e-post: sil@v-dem.net, xlista@gu.se.

Forskningsartikeln”Women’s rights in democratic transitions: A global sequence analysis, 1900–2012. European Journal of Political Research” går att läsa här: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1475-6765.12201/abstract

Den internationella gruppen bakom studien består av Staffan I. Lindberg och Aksel Sundström (Göteborgs universitet), Patrik Lindenfors och Fredrik Jansson (Stockholms universitet), Yi-ting Wang (National Cheng Kung University) samt Pamela Paxton (University of Texas).

Diagram från databasen, som visar utvecklingen av kvinnors rättigheter i åtta länder från "den arabiska våren" (i en separat fil)

Fakta om V-Dem V-Dem drivs av statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Kellogg Institute vid Notre Dame University i USA. V-Dems databas består av 16 miljoner data från 173 länder och 116 år och är därmed den största i sitt slag. V-Dems data möjliggör detaljerad och nyanserad analys av praktiskt taget alla aspekter av demokrati. Den består av 350 unika indikatorer för vad demokrati är eller borde vara samt 5 olika index för demokrati såväl som 37 delindex för olika delar av demokratin.

AV:
031-7864841

Artikeln publicerades först på: samfak.gu.se

Nyheter

  • Pessimism och oro i 2010-talets sista SOM-undersökning

    [2020-06-25] Fler svenskar tyckte att Sverige var på väg åt fel håll, oron inför framtiden ökade och brottslighet klättrade på dagordningen. Få oroade sig för pandemier, arbetslöshet eller ekonomisk kris. Detta visar analyserna av 2010-talets sista SOM-undersökning, som nu presenteras i forskarantologin Regntunga skyar.

  • Olof Palme - ännu mer uppskattad efter sin död

    [2020-06-24] Som ledare för Socialdemokraterna 1969-1986 hör Olof Palme till de topp-tio mest populära svenska partiledarna under de senaste fyrtio åren. Men han var inte mer populär än sitt parti. Det blev han först efter sin död 1986. En färsk rapport från Valforskningsprogrammet visar att sympatierna för den bortgångne Olof Palme ökade i alla sociala och politiska läger efter mordet, men mest påtagligt bland hans motståndare längst ut till höger.

  • Mångkultur påverkar inte den svenska tilliten

    [2020-06-08] Resultaten från de årliga SOM-undersökningarna visar att nivåerna av tillit mellan människor i landets kommuner är höga och väldigt stabila över tid. En omfattande analys av tillit i relation till mångkultur i Sverige ger väldigt lite stöd till internationella teorier om att ökad mångkultur skulle vara skadligt för tilliten.

  • Inga ökande skillnader mellan stad och landsbygd

    [2020-05-28] Trots diskussion om ökade motsättningar och växande politisk polarisering mellan boende i städer och boende på landsbygden, visar två nya publikationer från SOM-institutet att detta inte verkar vara fallet för Sverige.

  • August Röhss professur i statsvetenskap

    [2020-05-15] Statsvetenskapliga institutionen söker nu en forskare i världsklass, enastående lärare och engagerad kollega till August Röhss professur. Den ideala kandidaten är en forskare med internationellt renommé och excellenta forskningsmeriter inom en eller flera av statsvetenskapens subdiscipliner som har ett stort engagemang för undervisning och handledning, institutionsbyggande samt för samverkan med det omgivande samhället.

  • Göteborgs universitet inleder hösten 2020 digitalt

    [2020-05-11] För att minska smittspridningen av det nya coronaviruset kommer Göteborgs universitet att inleda höstterminen med i stort samma restriktioner som nu. Det vill säga att som huvudregel kommer distansundervisning och tillfälligt hemarbete att fortsätta åtminstone fram till 31 oktober. Detta beslutade rektor under måndagen.

  • Gamla demokratier klarar svåra kriser bättre än nya

    [2020-05-06] Risken är liten att etablerade demokratier med lång erfarenhet av demokratiskt styre bryter samman vid en kris, likt coronakrisen som vi nu upplever. Värre är det för nya demokratier, särskilt de med svagt civilsamhälle och svaga partier. Det visar ny forskning.

  • SOM-undersökning mäter Sverige i kris

    [2020-04-14] En extrainsatt SOM-undersökning skickas ut under april månad för att studera samhället under coronaviruskrisen

  • SOM-institutet söker praktikant inför hösten

    [2020-04-09] SOM-institutet siktar på att ta emot en praktikant under höstterminen 2020. Sista ansökningsdag är 27 april. Intervjuer sker på distans.

  • Resultat från SOM-seminariet 2020

    [2020-04-02] Sverige är på väg åt fel håll, förtroendet för sjukvård, medier och forskare är förhållandevis högt och frågor om brottslighet och klimat klättrar på dagordningen. Dessutom studeras sjukförsäkringssystemet, klimatskatter och Sverigedemokraternas första 10 år i Riksdagen.

Fler publikationer

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-04-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?