Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ingen demokrati utan kvinnors rättigheter

Nyhet: 2017-04-11

Att den arabiska våren misslyckades och endast Tunisien lyckades landa i någon form av demokratiskt styrelseskick kan delvis förklaras med bristen på kvinnors rättigheter. Det visar tvärvetenskaplig forskning vid Göteborgs universitet.

En ny studie som nyligen publicerades i ”European Journal of Political Research” belyser betydelsen av kvinnors rättigheter i demokratiseringsprocesser. Studien bygger på data från V-Dem-institutet (V-Dem), ett forskningsinstitut som drivs av Göteborgs universitet och Notre Dame University i USA. Datan inkluderar graden av demokrati i 177 länder mellan åren 1900 och 2012.

Studien pekar på att demokratisk utveckling efterhand förutsätter allt fler politiska och sociala rättigheter för kvinnor, och att det krävs ett visst mått av sådana rättigheter för att länder ska bli helt demokratiska. Något som illustreras av länderna som ingick i den arabiska våren, där misslyckandet att främja kvinnors rättigheter tydligt försvårade försök till demokratisk utveckling i området.

Bild på Staffan Lindberg− Resultatet är viktigt eftersom det visar att demokratisk utveckling inte är könsblind. Länder som går från att vara auktoritära regimer behöver kvinnor för att utveckla fungerande demokratiska regeringar, säger Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för V-Dem.

Karakteristiskt mönster

Studien visar på ett genomgående mönster för alla framgångrika demokratiseringsprocesser. I länder där det lyckats kan forskarna se att medborgerliga rättigheter, det vill säga rätten att äga egendom, yttrandefrihet och rörelsefrihet, liksom frihet från tvångsarbete - för både män och kvinnor – låg på en hög nivå innan konstitutionella rättigheter implementerades. Detta kan observeras i nästan alla de 177 länder som undersökts.

− Våra resultat visar tydligt på vikten av kvinnors medborgerliga rättigheter eftersom det gör auktoritärt förtryck kostsammare och gör det möjligt för kvinnor att organisera sig i demokratiska rörelser. Utan grundläggande rättigheter för kvinnor har inget land lyckats bli helt demokratiskt, säger Yi-ting Wang, forskare på V-Dem och artikelns huvudförfattare.

Det enda land som skiljer sig från de andra i sammanhanget är Tunisien, vars progressiva president Habib Bourguiba lagstiftade om rättigheter för kvinnor redan när landet blev självständigt på 1950-talet. Det är därför det enda land som lyckades med sin demokratiseringsprocess under den arabiska våren.

Inspirerade av evolutionsbiologi

Forskargruppen använde sig av metoder från evolutionsbiologi på ett tidigare oprövat sätt inom statsvetenskapen.

− Vi tror starkt på metoder som inspirerats av naturvetenskapen, och att tvärvetenskapliga strategier som denna kommer att hjälpa oss statsvetare att förstå demokratiska övergångar och andra fenomen bättre i framtiden, säger Staffan Lindberg, professor vid V-Deminstitutet.

 

Kontakt: Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tel. 031-786 1226, e-post: sil@v-dem.net, xlista@gu.se.

Forskningsartikeln”Women’s rights in democratic transitions: A global sequence analysis, 1900–2012. European Journal of Political Research” går att läsa här: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1475-6765.12201/abstract

Den internationella gruppen bakom studien består av Staffan I. Lindberg och Aksel Sundström (Göteborgs universitet), Patrik Lindenfors och Fredrik Jansson (Stockholms universitet), Yi-ting Wang (National Cheng Kung University) samt Pamela Paxton (University of Texas).

Diagram från databasen, som visar utvecklingen av kvinnors rättigheter i åtta länder från "den arabiska våren" (i en separat fil)

Fakta om V-Dem V-Dem drivs av statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Kellogg Institute vid Notre Dame University i USA. V-Dems databas består av 16 miljoner data från 173 länder och 116 år och är därmed den största i sitt slag. V-Dems data möjliggör detaljerad och nyanserad analys av praktiskt taget alla aspekter av demokrati. Den består av 350 unika indikatorer för vad demokrati är eller borde vara samt 5 olika index för demokrati såväl som 37 delindex för olika delar av demokratin.

AV:
031-7864841

Artikeln publicerades först på: samfak.gu.se

Nyheter

  • Resultat från SOM-seminariet 2020

    [2020-04-02] Sverige är på väg åt fel håll, förtroendet för sjukvård, medier och forskare är förhållandevis högt och frågor om brottslighet och klimat klättrar på dagordningen. Dessutom studeras sjukförsäkringssystemet, klimatskatter och Sverigedemokraternas första 10 år i Riksdagen.

  • Att vara snabb och korrekt - dilemma för journalister i kristid

    [2020-03-31] När krisen slår till brottas journalisterna med att både vara snabba och samtidigt korrekta. Ofta publiceras nyheter med formuleringar som "enligt obekräftade (eller osäkra) uppgifter". Forskarna Bengt Johansson och Jacob Sohlberg vid Göteborgs universitet har undersökt om allmänheten förstår de här så kallade journalistiska osäkerhetsmarkörerna. Studien presenteras i en ny rapport, "Uppgifterna om det misstänkta knivdådet är ännu osäkra". Ett experiment om användandet av journalistiska osäkerhetsmarkörer (JMG, Göteborgs universitet, 2020).

  • Statsvetenskapliga institutionen övergår till distansstudier och distansarbete

    [2020-03-17] Regeringen rekommenderade idag att universitet och högskolor, för att minska spridningen av Covid-19, övergår till distansundervisning och distansarbete.

  • Valforskningsprogrammet söker praktikanter

    [2020-03-13] Valforskningsprogrammet söker 2 praktikanter till höstterminen 2020 med start den 31 augusti 2020.

  • Välkommen till SOM-seminariet 2020

    [2020-03-05] Under det årliga nationella SOM-seminariet redovisas för första gången resultaten från den senaste SOM-undersökningen. Årets seminarium äger rum i Göteborg den 1 april. Antal platser är begränsat och föranmälan krävs.

  • Korruption och kortsiktig politik begränsar tillgången på rent vatten

    [2020-02-14] Kvaliteten på ett lands dricksvatten beror ofta på om samhället är korrupt eller inte. En studie från Göteborgs universitet visar att demokratier med en dysfunktionell statsförvaltning är lika dåliga på att tillhandahålla rent vatten som auktoritära regimer.

  • Ointresse bland kommunpolitiker ett hot mot svenskt dricksvatten

    [2020-02-13] Vårt dricksvatten är inte en prioriterad fråga bland kommunala politiker och tjänstemän. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som även pekar på de konsekvenser detta kan få, som att gamla reningsverk och rör inte ersätts för att dricksvattenförsörjningen ska fungera i framtiden.

  • Europastudier på EU studies fair i Bryssel 14-15 februari

    [2020-02-11]

  • Ställ dina forskningsfrågor i årets SOM-undersökningar

    [2020-01-30] SOM-institutet bjuder in såväl forskare och forskningsprojekt som myndigheter och andra offentliga organisationer till samverkan i 2020 års SOM-undersökningar. Sista dag för ansökan är måndagen den 6 april.

  • Studenter i samtal med nobelpristagare

    [2019-12-17] Den 8 december 2019 föreläste 1986 års nobelpristagare i kemi John Polanyi på Göteborgs universitet. Efter föreläsningen mötte han några av universitetets studenter i ett rundabordssamtal, tre av dem är masterstudenter vid Statsvetenskapliga institutionen.

Fler publikationer

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-04-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?