Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Välj mellan åtta profilämnen

När du ansöker till programmet väljer du själv ett av åtta ämnen, varav tre har historiskt perspektiv (historia, ekonomisk historia eller idé- och lärdomshistoria), tre ett samhällsvetenskapligt perspektiv (kulturgeografi, sociologi och statsvetenskap) samt två är ekonomiämnen (företagsekonomi och nationalekonomi).

Du läser minst 60 hp i ditt profilämne men kan också fördjupa dig ytterligare genom att fortsätta med ytterligare 30 hp under den valfria terminen.

Oavsett vilket ämne du väljer tränas din metodologiska och teoretiska förmåga att göra vetenskapliga analyser och att kritiskt läsa vetenskapliga texter. Klicka på ett ämne nedan för att komma till respektive institution där du kan läsa mer om ämnet.

Historia

Historia är vetenskapen om människan som samhälls- och kulturvarelse i det förflutna. Studier i ämnet ger kunskaper om de stora dragen i Sveriges, Europas och världens utveckling ur ekonomiska, sociala, politiska och kulturella perspektiv, och inte minst hur dessa förhåller sig till varandra. Kurserna ger också färdigheter i att kritiskt och vetenskapligt granska och förstå historiska dokument samt olika former av historieskrivning och historieproduktion.

Ekonomisk historia

Inom ämnet ekonomisk historia undersöker vi hur människor har försörjt sig genom tiderna. Vi studerar både aktuella frågor om globalisering, miljö, migration, arbetsmarknad och genus i ett ekonomisk-historiskt perspektiv samt klassiska frågor om ekonomisk tillväxt och fördelning. Varför ägde den industriella revolutionen rum i Europa? Varför uppstår ekonomiska kriser? Vilken är relationen mellan staten och ekonomin? I kurser som både följer historiens gång och fördjupar särskilda teman får du söka svaret på sådana frågor och samtidigt utveckla din förmåga att tänka och skriva analytiskt.

Idé- och lärdomshistoria

Idéhistorikern intresserar sig för hur människan i olika tider har uppfattat sig själv och sin omvärld. En idéhistoriker studerar de stora idéerna och erkända tänkarna i Europas förflutna, men lika mycket intresserar själva grogrunden för tankarna – samhälle, omvärld och traditioner. Idéhistorikern räds inte de stora linjerna, de övergripande sammanhangen; en tvärvetenskaplig impuls hör till ämnets kännemärken. Ett annat särdrag är de öppna gränserna. En filosofisk traktat, en vetenskaplig uppsats, ett konstverk, en politisk pamflett, en teknisk ritning, en reklamannons – det är inte källan som definierar idéhistorieämnet utan de frågor man ställer till det förflutna.

Kulturgeografi

Kulturgeografi ger dig kunskaper om den geografiska fördelningen av utvecklingsresurser i olika rumsliga perspektiv från det globala via det nationella och regionala till det lokala. Vi sätter fokus på frågor som hur globala utvecklingstrender påverkar länder, platser och människor. Men även hur lokala resurser och förutsättningar ger möjligheter för utveckling underifrån. Vi uppmärksammar speciellt utvecklingen i ett europeiskt perspektiv där frågor kring regionalisering, regionalism, lokal utveckling, transporter och infrastruktur och förhållandet mellan landsbygd och stad är exempel på fokusområden. Detta kompletteras dessutom med en exkursion till Bryssel. Studier i kulturgeografi ger även färdigheter i geografiska analysmetoder, t ex GIS (geografiska informationssystem).

Sociologi

Sociologi tar ett brett grepp på studiet av samhället. I ämnet studeras sociala relationer och processer av olika slag - alltifrån globala relationer och historiska samhällsförändringar till människors möten i vardagen och deras sociala positioner och identiteter. Exempel på forskningsområden är makt och social ojämlikhet, exempelvis kopplat till kön, klass och etnicitet, ungdomskultur och brottslighet, arbetsmarknad och arbetsliv, migration m.m. Att studera Europa eller europeisk integration sociologiskt kan exempelvis handla om att belysa frågor kring kollektiv identitet, konsekvenser av den europeiska integrationen för människors levnadsförhållande, nya konflikt- och solidaritetsmönster, eller medborgarengagemang i civilsamhälle och sociala rörelser i olika delar av Europa.

Statsvetenskap

Statsvetenskapen studerar och analyserar politik och politiska system. Två centrala grundbegrepp är demokrati och makt. Inom ämnet studeras såväl det lokala politiska systemet (t ex kommuner), som det nationella (t ex riksdagen) och övernationella ( t ex EU och FN).

Vidare studeras olika aktörer såsom medborgare, politiska partier, organisationer och stater liksom politiska ideologier och idéer.

Företagsekonomi

Studierna erbjuder en översikt över de synsätt, teorier och modeller, som ämnet företagsekonomi tillhandahåller för beslutsfattande inom företag och andra former av organisationer. De studerande skall ges en gedigen, företagsekonomisk utbildning med stark verklighetsanknytning. Studierna omfattar i huvudsak områdena marknadsföring, organisation, redovisning/ finansiering och kalkylering.

Nationalekonomi

Nationalekonomi är ett samhällsvetenskapligt ämne med fokus på hur ekonomin i samhället fungerar. Nationalekonomer använder teori och empiriska metoder för att studera beteenden på många olika nivåer. Nationalekonomi kan på ett övergripande plan delas in i två huvudavdelningar: makro- och mikroekonomi. Mikroekonomi handlar om hushållens, företagens och offentliga myndigheters resursfördelning och om hur olika aktörer fattar sina beslut för att uppnå bästa möjliga resultat. Makroekonomi handlar om sambanden mellan ekonomiska företeelser i samhället i sin helhet.
I internationell ekonomi analyseras förutsättningar för handel samt utveckling i ett globalt perspektiv, medan finansiell ekonomi orienterar om finansiella transaktioner och instrument. Dessa ämnen är högst relevanta för europastudier. Många av dagens komplexa problem kräver insikter från andra discipliner och inom nationalekonomi används därför kunskap från ämnen som psykologi och statsvetenskap.

Sidansvarig: Anna-Karin Lundell|Sidan uppdaterades: 2018-02-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?