Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Markus läste en termin i Rumänien

Markus Adolfsson läser femte terminen på Statsvetarprogrammet och är nyss hemkommen från en termins utlandstudier i Rumäninen. Han tycker att fler borde ta chansen att åka på Erasmusutbyte – helst till ett ställe som är riktigt udda.

Varför valde du att läsa utomlands via Erasmus?

– Jag ville testa något nytt och tänkte: ”varför inte”? Som programstudenter vid statsvetenskapliga institutionen kan vi välja att läsa utomlands en termin så jag passade på att utnyttja det.

Erasmus är ett nätverk av universitet i Europa som samarbetar kring utbytesstudier. Hur kommer det sig att du valde ett universitet i Rumäninen?

– Östeuropa var något helt nytt för mig och jag kände mig nyfiken på det. Eftersom Göteborgs universitet har ett avtal med ett partneruniversitet i Bukarest så sökte jag dit.

Var börjar man om man är intresserad av ett utbyte?

– Jag började med att ta reda på vart jag kunde åka. Göteborgs universitet har bra information om utbytesstudier på sin hemsida så det är lätt att hitta. Det fanns också möjlighet att gå på informationsmöten om utbytesstudier för den som ville det. När man har hittat ett universitet som man gillar är det väldigt bra att titta på deras hemsida för att kolla upp viktiga datum, vilka kurser de erbjuder, boende med mera.

Hur gick det till att välja kurser?

– När jag hade bestämt mig för University of Bucharest skrev jag ut kursplaner och litteraturlistor på de kurser som intresserade mig från deras hemsida. Jag bokade in ett möte med studievägledaren på Göteborgs universitet som var den som godkände kurserna jag valt. Efter det fyllde jag i ett så kallat ”learning agreement”, en slags överenskommelse mellan partneruniversiteten, som jag skickade in till Erasmusansvariga på Göteborgs universitet.

Var det mycket arbete med ansökan?

– Nej, att söka Erasmus var rätt enkelt när man väl bestämt sig. Allt söks online och jag fick besked från den internationella koordinatorn på Göteborgs universitet i god tid för att göra det sista i processen. Därefter blev jag utvald av Göteborgs universitet som då meddelade University of Bukarest detta. De i sin tur skickade alla dokument som jag behövde fylla i. Inte krångligt alls!

Vissa universitet kräver språktest, gjorde du ett sådant?

– Både ja och nej. University of Bukarest krävde inte det. Däremot fick jag intyga att mina språkkunskaper höll engelska B-nivå. Erasmuskoordinatorn på Göteborgs universitet hjälpte mig med det, så det var hur smidigt som helst. Däremot skickar Erasmus+, som är ett EU-program för utbildning, ut ett nätbaserat språktest som alla studenter som antas till ett Erasmusutbyte måste göra, både innan och efter själva utbytet.

Vad tyckte du om University of Bucharest?

– Universitetet var bra! Men det är ett hierarkiskt system och lärarna kunde vara svåra att nå. Vi hade till exempel en klassrepresentant som skötte kontakten med professorn. Vi är så bortskämda med digitala system i Sverige som underlättar för både lärare och studenter. Det finns inte alls i Rumäninen. Ta kurslitteraturen till exempel. Den mejlades ut som pdf-filer och det känns ju lite gammaldags. En annan sak som var lite annorlunda var att läraren kunde dyka upp en timme försent till en föreläsning. Men konstigt nog så vande man sig vid det också.

Vilka ämnen läste du under terminen?

– Jag läste kurser i internationella relationer, diplomati, ”international affairs” och nationalism och medborgarskap. Av dessa var några kandidatkurser på fyra poäng och några masterkurser på sju poäng. I slutet av terminen tentades alla av på en gång genom en salstenta.

En studiedag i Bukarest, hur kunde den se ut?

– Studiedagarna liknade de här hemma med föreläsningar, seminarier och diskussion av artiklar. Undervisningen och kurslitteraturen var på engelska och det hade jag viss vana vid från Göteborgs universitet. Det fanns ingen matsal på universitet så varje dag gick vi till någon av kantinerna som låg i området och åt lunch billigt.

Mat är ju ofta en speciell upplevelse när man är utomlands, vad åt du?

– Det typiskt rumänska är nog kåldolmar, färskkorvar och att de tar tillvara på djurens alla delar. Men det finns så kallat internationell mat också. Jag prövade de mesta.

Hur såg sammansättningen av studenter ut på dina kurser?

– Jag var den ende svensken och läste ihop med rumäner, fransmän och holländare. Lärarna lyssnade noga på oss västeuropéer och var måna att veta vad vi tyckte och tänkte. De rumänska studenterna däremot behandlades inte alls lika bra vilket kändes oprofessionellt. En annan sak som var väldigt svår för mig att hantera var det utbredda hatet mot romer som vi mötte från akademiker inom universitetet. Obegripligt!

Hur bodde du och var det dyrt eller billigt at leva i Rumänien?

– Den etta jag hyrde låg på en av Bukarests finaste gator. Den kostade strax under 3000 kronor per månad inklusive el och internet. Rumänien är ett billigt land för oss svenskar att leva i. CSN fungerar precis som hemma även om själva ansökan skiljer sig lite åt. Men beloppet är detsamma och tillsammans med Erasmusstipendiet klarade jag mig bra.

Vad gjorde du på fritiden?

– Min fritid såg ut ungefär som den gör här hemma, jag umgicks med vänner, gick på studentfester och tränade ett tag på gym. Jag diskuterade mycket med mina rumänska vänner och det var intressant att få deras syn på saker. Statsvetenskap som ämne har till exempel mycket högre status i Västeuropa än i Öst. I Östeuropa tänker gemene man att statsvetenskap är en språngbräda in i politiken för den som studerar det. Och politiken där är verkligen genomkorrupt.

Vilken bild har du av det rumänska samhället?

– Romerna har det hemskt! Samhället genomsyras av ett hat mot romer och den negativa bild som rumänerna tänker att omvärlden har av Rumänien anses vara romernas fel. Det var svårt att förstå att detta är utbrett också i universitetsvärlden. Rumänerna är inte heller särskilt välvilligt inställda till EU och tycker att det mesta EU gör är fel. Det är enorma klyftor i samhället och unga med lång utbildning har inte råd att flytta hemifrån. Som statsvetarstudent från Göteborg analyserade jag allt jag såg och tyckte att mycket av det runt omkring mig var skumt.

Nu så här i efterhand, vad tänker du om terminen i Rumänien?

– Det var jättebra och lärorikt! Det är nog upplevelsen, kulturutbytet och det ”äventyrliga” som är den viktigaste lärdomen av mitt utbyte. Jag rekommenderar alla att ta chansen att göra något som man annars inte skulle göra – åk till det mest udda stället och upplev något du kommer att minnas. London, Barcelona och Berlin kommer ändå alltid att finnas kvar för turistresor.

Markus Adolfsson

Ålder: 26 år

Läser: Statsvetarprogrammet med inriktning internationella relationer, termin 5. Har alltid varit intresserad av politik och hur man ser på individen och gruppen.

Kommer från: Född i Västerås, uppväxt i Helsingborg.

Bor: I studentlägenhet i Johanneberg.

Gör nu: Ska påbörja en termins praktik på Mud Africa, en ideell organisation med bas i Göteborg som fått SIDA-pengar för ett projekt om landrätter. Har tagit fram projektplaner och arbetsplaner som han tar med sig till Malawi när han reser dit den 17 mars.

Om framtiden: Skulle gärna arbeta i någon biståndsorganisation eller i en organisation inom FN.

Länkar:
Statsvetarprogrammet
Studera utomlands
University of Bucharest

 

Foto: Karin Andersson

Sidansvarig: Anna-Karin Lundell|Sidan uppdaterades: 2016-03-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?