Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lägre förtroende för kommunnivån än för riksnivån

Nyhet: 2017-05-24

Enligt de senaste årens SOM-undersökningar misstros kommunpolitiker mer än rikspolitiker, vi har lägre förtroende för kommunstyrelser än för riksdag och regering, och vi är nöjdare med demokratin i riket än i kommunerna. Dessutom anser svenskarna att korruption är vanligare förekommande på kommunnivå än på riksnivå. Detta enligt kapitlet Svenskens sviktande kärlek till kommunnivån, från kommande forskarantologin Larmar och gör sig till.

Internationell forskning visar att de flesta människor, i de flesta länder, litar mer på det lokala än på det centrala. Ju närmre medborgarna politiken befinner sig, desto nöjdare är de med densamma. Detta tycks inte vara fallet i Sverige, enligt Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och författare till kapitlet Svenskens sviktande kärlek till kommunnivån. Han har granskat svenskarnas inställning till samhällsinstitutioner på riksnivå kontra kommunal nivå under den senaste 18-årsperioden, med utgångspunkt i de nationella och västsvenska SOM-undersökningarna 1999–2016.

– För merparten av de studerade nyckelindikatorerna visar det sig att vi i Sverige, i motsats till vad man kan förvänta sig från studier av andra länder, har ett lägre förtroende för, och en lägre tillit till, samhällsaktörer på kommunnivå än på riksnivå säger Gissur Ó Erlingsson.

Spretigt mönster för politikerförtroende
När det gäller förtroendet för våra folkvalda jämförs riksdagspolitiker med kommunala politiker i Västra Götalandsregionen, och resultatet ger ett spretigt intryck. Sedan 2010 är förtroendet högre för rikspolitikerna, men dessförinnan har det varierat något. Överlag är politikerförtroendet i Sverige relativt lågt år 2016 och fler ger en negativ än en positiv bedömning.

– Möjligen ska jämförelsen med Västra Götalandsregionen tas med en nypa salt. Med tanke på de Göteborgsspecifika debatterna om lokal korruption och trängselavgifter skulle missnöjet med lokalpolitiker här kunna skilja sig från ett nationellt mönster, säger Gissur Ó Erlingsson.

Lägre betyg för kommunstyrelser och lokal demokrati
Tydligare skillnader återfinns på frågan om förtroende för hur olika samhällsinstitutioner sköter sitt arbete, där såväl kommunstyrelser som regering och riksdag mäts. Kommunstyrelserna är genomgående en av våra mindre populära samhällsinstitutioner med ett balansmått på -13 år 2016, att jämföra med riksdag och regering som landar på -3. Vid 17 av 18 mättillfällen sedan 1999 har kommunstyrelserna fått ett lägre betyg än både regering och riksdag.

Allra tydligast blir mönstret när svenskarna svarar på hur nöjda de är med demokratin. På denna fråga har de svarande i SOM-undersökningarna varje år sedan millennieskiftet skattat att de är mer nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige i stort än i den egna kommunen. Till detta hör också att svenskarna upplever att mer korruption förekommer på kommunnivå än på riksnivå.

 

En möjlig förklaringsmodell är att detta till stor del har att göra med hur vi över tid valt att organisera den svenska välfärdsstaten. Kommunernas utgifter brukar sammanlagt utgöra omkring 25 procent av svensk BNP och det arbetar nästan tre gånger så många i kommunal som i statlig verksamhet. Kommunerna har huvudansvaret för flera kärnområden som väljarna tycker är viktiga och ofta kommer i kontakt med – direkt eller indirekt – som skola, äldreomsorg och socialtjänst.

– Med andra ord finns det alltså på kommunal nivå väldigt många fler individer inom en bred palett av ansvarsområden som potentiellt kan missköta sitt uppdrag, och därmed ge upphov till missnöje eller misstro hos medborgarna. Detta kan eventuellt vara en del av förklaringen till de lite säregna svenska dragen, säger Gissur Ó Erlingsson.

Läs hela kapitlet Svenskens sviktande kärlek till kommunnivån här

Läs samtliga förhandspublicerade kapitel från Larmar och gör sig till

För mer information, kontakta:
Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor i statsvetenskap, verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
Telefon: 011-36 34 49
E-post: gissur.erlingsson@liu.se
 


Fakta
- Svenskens sviktande kärlek till kommunnivån, av Gissur Erlingsson är ett av närmare 40 kapitel i den kommande forskarantologin från SOM-institutet: Larmar och gör sig till.
- Kapitlen i Larmar och gör sig till baseras framförallt på data från den senaste nationella SOM-undersökningen, som besvarades av drygt 9800 slumpmässigt utvalda personer under hösten och vintern 2016/2017.
- Hela Larmar och gör sig till släpps digitalt den 28 juni och blir då fritt tillgänglig på www.som.gu.se



 

AV:
031-786 5529

Artikeln publicerades först på: som.gu.se

Praktikannonser

Arkiv

Fler praktikannonser

I GU:s annonsportal hittar du förslag från arbetsgivare på samarbeten under utbildningen, t.ex. examens- och uppsatsarbeten eller kortare uppdrag samt praktikplatser, extrajobb och kvalificerade jobb.

Sidansvarig: Karin Andersson|Sidan uppdaterades: 2014-10-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?